Frågor och svar om vindkraft

Kort svar
Givet att vindkraft är ett av de energislag som kan byggas ut i stor skala snabbast och som kommer generera billig el så kommer mer vindkraft att vara en del av lösningen för att se till att det finns tillräckligt med fossilfri el för samhällets omställning.

Längre svar
I princip samtliga av världens länder har enats om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader genom Parisavtalet som signerades 2015. Bakgrunden till detta är att forskare världen över är överens om att mänsklig aktivitet såsom användning av fossila bränslen (olja, kol och naturgas) och dess utsläpp av koldioxid till atmosfären är den huvudsakliga orsaken till den globala uppvärmningen. Konsekvenserna av den globala uppvärmningen är och kommer också vara så pass stora för hela mänskligheten och jordens ekosystem att det motiverar att vidta åtgärder för att begränsa temperaturökningen.

Sveriges elproduktion och elanvändning är idag fossilfri, men vårt energisystem är fortfarande beroende av fossila bränslen – framförallt inom transportsektorn och industrin. För att dessa sektorer ska kunna ställa om sin verksamhet och bli fossilfria kommer mer, fossilfri, el att behövas. Idag har Sverige en elkonsumtion på cirka 140 TWh, vilket är mindre än vår elproduktion, men både statliga myndigheter och svenskt näringsliv spår att elkonsumtionen kommer att fördubblas kommande decennier. Givet att vindkraft är ett av de energislag som kan byggas ut i stor skala snabbast och som kommer generera billig el så kommer mer vindkraft att vara en del av lösningen för att se till att det finns tillräckligt med el för samhällets omställning.

Nej, inte nu längre. Mellan 2003 och 2021 kunde vindkraft erhålla så kallade elcertifikat som stöd för att kunna etableras, men detta system fasas nu ut och inga nya anläggningar får elcertifikat. Produktionskostnaderna för vindkraft har sjunkit kraftigt de senaste åren och den vindkraft som byggs idag och framöver behöver därför ingen ekonomisk subvention.

Detta beror framförallt på vindresursen i området. Men i regel kan ett modernt vindkraftverk generera runt 20 GWh förnybar el per år. Det motsvarar en årlig elförbrukning för cirka 1 000 villor med antagandet att en villa har en elförbrukning på 20 000 kWh per år.

Kort svar
Teknikutvecklingen har gått fort de senaste åren. Rotorbladen kan göras längre och att tornen kan byggas högre. Det kan innebära att färre vindkraftverk krävs för att generera samma eller en större mängd el.

Längre svar
Idag byggs vindkraftverk med totalhöjder på mellan cirka 200–240 meter. Vasa Vind driftsatte år 2022 Raftsjöhöjden vindkraftpark där turbinerna har en totalhöjd på 220 meter. Teknikutvecklingen har gått fort de senaste åren. Utvecklingen handlar framför allt om att rotorbladen kan göras längre och att tornen kan byggas högre. Detta medför dels att vindkraftverken kan generera mer el genom att de bland annat når högre upp där vindresursen är ännu bättre. Det kan även innebära att färre vindkraftverk krävs för att generera samma eller en större mängd el. Därför söker de flesta vindkraftsaktörer idag tillstånd för landbaserade vindkraftverk med totalhöjder på mellan 250–300 meter.

Kort svar
För det första ska området såklart ha en tillräckligt bra vindresurs. Därefter undersöker vi hur många vindkraftverk som ryms i området samtidigt som avståndet till olika typer av bebyggelse, infrastruktur samt höga natur- och kulturvärden är tillräckligt.

Längre svar
Vi tittar på flera olika aspekter parallellt när vi bedömer om ett område kan vara lämpligt för vindkraft. För det första ska området såklart ha en tillräckligt bra vindresurs. Den bedöms i ett tidigt skede med hjälp av vindmodeller och terrängdata. Därefter undersöker vi hur många vindkraftverk som ryms i området samtidigt som avståndet till olika typer av bebyggelse, infrastruktur samt höga natur- och kulturvärden är tillräckligt. Detta är en iterativ process som upprepas allteftersom vi får mer kunskap om området efter genomförda inventeringar och vid samråd.

Kort svar
Flera studier tyder på att cirka 10% av boende upplever sig bullerstörda vid ljudnivåer i intervallet 35–40 dBA. Studier visar att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer av infraljud att människor mår dåligt av det.

Längre svar
Hur människan påverkas av ljud från vindkraftverk är mycket individuellt. Flera studier tyder på att cirka 10% av boende upplever sig bullerstörda vid ljudnivåer i intervallet 35–40 dBA. Enligt WHO:s internationella riktlinjer, och Naturvårdsverkets nationella riktlinjer, så är 10 % bullerstörda en acceptabel nivå. Motsvarande andel upplever störning från trafikbuller vid den jämförbara nivån 55 dB.

När det gäller infraljud så visar studier att vindkraftverk inte genererar sådana nivåer att människor mår dåligt av det. Infraljud är ljud som är så lågfrekvent att vi människor inte kan höra det, men vi kan ändå påverkas av det. Höga nivåer infraljud kan orsaka bland annat yrsel och huvudvärk. Vi exponeras för infraljud hela tiden från både mänskliga och naturliga bullerkällor men det är mycket ovanligt med skadliga nivåer infraljud annat än exempelvis inom vissa tunga industrier.

Kort svar
Vindkraft har mycket låg miljöpåverkan i jämförelse med andra energislag. Eftersom det inte blir några utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras. Inget uttjänt bränsle behöver tas om hand eller slutförvaras.

Längre svar
Ja, alla typer av elproduktion har en miljöpåverkan eftersom mark tas i anspråk vid etablering. När Vasa Vind utvecklar vindkraftparker eftersträvar vi alltid minsta möjliga påverkan på miljön och undviker områden med höga naturvärden. Vindkraft har, om rätt lokaliserad, mycket låg miljöpåverkan i jämförelse med andra energislag. Naturskyddsföreningen bedömer exempelvis att vindkraften kan mer än fyrdubblas utan att påverka på biologisk mångfald och artrikedom.

Så kan hållbar vindkraft byggas ut i Sverige, Naturskyddsföreningen. Inom forskningsprogrammet Vindval sammanställs fakta om vindkraftens påverkan på djur, natur och människor. Programmet är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för kraftproduktionen blir det inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller transporteras. Inget uttjänt bränsle behöver tas om hand eller slutförvaras.

Kort svar
Enligt en forskningssammanställning från Naturvårdsverket är det framför allt rovfåglar och hönsfåglar som kan vara känsliga för vindkraft. För känsliga fågelarter tillämpas skyddsavstånd. För att minska påverkan på fladdermöss utrustas dagens vindkraftverk med s.k. stoppreglering. Det innebär att vindkraftverken stängs av när risken för att fladdermössen skadas är särskilt hög.

Längre svar
När det gäller fåglar så visar studier att somliga arter är känsligare för vindkraft än andra. Påverkan handlar om risk för kollision, barriäreffekter och habitatförlust. Påverkan på fåglar är därför en stor fråga som varje vindkraftsprojektör utreder under tillståndsprocessen. Enligt en forskningssammanställning från Naturvårdsverket är det framför allt rovfåglar och hönsfåglar som kan vara känsliga för vindkraft. För känsliga fågelarter tillämpas skyddsavstånd.

Studier har visat att vissa arter av fladdermöss är känsligare för vindkraft än andra. De kan lockas till vindkraftverk i jakt på föda och riskerar då att kollidera med rotorbladen. Det är dock främst vid vindar lägre än 6 m/s som dessa arter av fladdermöss befinner sig nära vindkraftverken. För att minska påverkan på fladdermöss utrustas dagens vindkraftverk med s k stoppreglering. Det innebär att vindkraftverken stängs av när risken för att fladdermössen skadas är särskilt hög. Denna metod är väl beprövad och har visat sig minska kollisioner mellan vindkraftverk och fladdermöss med uppemot 80 %.

Vilt påverkas främst under byggnationsfasen då den mänskliga aktiviteten i området leder till att djuren undviker att vistas där. Tamdjur vänjer sig som regel snabbt vid vindkraft.

Allemansrätten råder fortsatt efter att en vindkraftpark har driftsatts. Det går därför alldeles utmärkt att röra sig inom området mellan vindkraftverken för aktiviteter som skett innan såsom att utnyttja befintliga vandringsleder, plocka bär och svamp etc.

Jakt kan bedrivas på samma sätt som innan i områden mellan vindkraftverken. Vägarna mellan vindkraftverken ökar tillgängligheten till området och underlättar hemtransport av vilt.

Under vissa meteorologiska förutsättningar så bildas is på vindkraftverkens blad, maskinhus och torn. I södra Sverige inträffar detta bara ett fåtal dagar per år. I norra Sverige med längre vintrar är det vanligare. En del av isen kan lossna från verken och falla ner eller riskera att slungas iväg, så kallat iskast. Störst risk för nedfallande is är det närmast intill vindkraftverken, medan risken snabbt avtar med avståndet från verken.

Vindkraftverk är utrustade med teknik som registrerar när isbildning sker som stöd ur både ett drift- som säkerhetsperspektiv. Utöver detta finns avgränsade säkerhetsavstånd att följa vid de väderförhållanden där risken ökar.

Ja, det har förekommit men det är mycket ovanligt att ett vindkraftverk börjar brinna. Det som oftast orsakar brand i ett vindkraftverk är elfel. För att förhindra det är branddetektorerna kopplade till vindkraftverkets huvudbrytare som sitter nere i tornbotten. Så snart rök detekteras bryts strömmen till hela turbinen och branden ”självsläcker”. De flesta nya turbiner har idag automatiska släcksystem i elskåp etc. där det kan finnas risk för brand. När en anläggning byggs och under drift har vi regler och krav som syftar till att förhindra att en brand uppstår.

Vid skogsbränder i vindkraftparker kan helikoptrar användas för släckning, dock inte flygplan. Dessutom är vägarna inom vindkraftparken av god standard och medför att släckningsarbete på marknivå underlättas.

Vindkraftverk har en teknisk livslängd på minst 30 år. När denna tid är slut kan verken antingen monteras ned för gott eller bytas ut till nya. Vid en slutgiltig nedläggning av verksamheten monteras vindkraftverken ner. Stora delar av verkens volym utgörs av stål och andra metaller. Dessa har ett ekonomiskt värde och materialåtervinns i sin helhet. Vissa komponenter kan vara i gott skick och återanvändas som reservdelar i andra vindkraftsanläggningar. Hur rotorbladen hanteras varierar och metoder för materialåtervinning är under utveckling.

Servicevägar fram till vindkraftverken lämnas normalt kvar och kan användas av markägaren. Kranplatser och slänter återplanteras eller tillåts att växa igen. Betongfundamenten fylls normalt över i marknivån.

Miljötillståndet för en vindkraftpark innehåller villkor för hur området där vindkraftparken uppförs ska återställas när anläggningen väl ska avvecklas. Det är verksamhetsutövaren och ägaren av vindkraftparken som är ansvarig för nedmontering och återställning av marken.

För att säkerställa att ekonomiska medel ska finnas då anläggningen ska tas ner innehåller miljötillståndet villkor om ekonomisk säkerhet. Likvida tillgångar ska finns säkrade vid vindkraftparkens uppförande och under drift så att det finns tillgängligt vid en eventuell nedmontering om vindkraftsbolaget gått i konkurs. Storleken på den ekonomiska säkerheten varierar mellan ca 500 000–1,5 miljoner kronor på verk och indexuppräknas årligen.

Det finns en hel del forskning på hur fastigheters värden påverkas av vindkraftsetablering, där olika studier kommer fram till olika resultat. Enligt en finsk studie från 2022 har vindkraftsparker inte någon effekt på bostadspriserna. Studien jämför fastighetspriser innan och efter vindkraftsetablering. Den tar även in andra variabler, t.ex. avstånd till samhällsservice. Studiens slutsats är att det är andra variabler som påverkar – inte vindkraften. Enligt en svensk studie från 2022 påverkas fastighetspriserna i varierande grad beroende på var parken är lokaliserad. Sammantaget är det svårt att säga om och hur mycket en fastighets värde kan komma att påverkas.

Att vindkraften skulle generera stora mängder mikroplaster är en myt. Ett vindkraftverk genererar cirka 0,15 kilo mikroplaster per år, vilket totalt motsvarar ca 650 kilo från alla Sveriges vindkraftverk. Utsläppen är således mycket små jämfört med exempelvis vägtrafikens utsläpp på 8 000 ton mikroplaster per år. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag kartlagt viktiga källor till mikroplaster, och nämner inte vindkraften som en sådan källa.

Bisfenol A används i framställningen av den epoxi som finns i vindkraftverkens rotorblad. Det kan finnas små mängder oreagerat bisfenol kvar i epoxin som kan läcka ut om det utsätts för mycket höga temperaturer. Bisfenol A bryts ner i vatten och utsöndras snabbt i människan och ansamlas inte i djur och växter i någon större mängd. Under driftsfasen är halterna av Bisfenol A utanför området för vindkraftverken på så låga nivåer att de inte är mätbara.

Risker för hormonstörande och reproduktionsstörande effekter på människa utgörs till en helt övervägande del av vad vi får i oss från livsmedelsförpackningar samt ett marginellt bidrag från inandning och hudkontakt från exempelvis produkter i vår inomhusmiljö. Vid nedmontering av vindkraftverken efter avslutad drift finns lagkrav på lämplig hantering av alla material för att förebygga läckage av farliga ämnen till miljön.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp syntetiskt framställda kemikalier som använts i ett stort antal produkter och industriella processer sedan 1950-talet. Läckage av PFAS från rotorblad på vindkraftverk utgör inte en källa till den PFAS vi exponeras för via dricksvatten och livsmedel som fisk, kött och ägg. PFAS kan, men behöver inte, användas i ytbeläggningen på vindkraftverks rotorblad. När PFAS används i beläggningen på rotorblad rör det sig huvudsakligen om polymer PFAS som fluoretylenvinyleter (FEVE) och etylentetrafluoretylen (ETFE).