FAq

Vindkraften är ett förhållandevis nytt kraftslag. Därför väcks många frågor om hur den fungerar, vilken påverkan den har på natur, miljö och människor samt vilken roll den bör ha i energisystemet. Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna vi får under samråd och informationsmöte. För den som vill läsa mer, rekommenderar vi Svensk Vindenergis sammanställning av frågor och svar: http://www.vindkraftsbranschen.se/start/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft/


Q1. Varför ska man satsa på vindkraft?
Omställningen av energisystemet är en viktig del i Sveriges arbete för att förhindra klimatförändringar. Att minska vår energiförbrukning är en del i denna omställning. Utbyggnaden av förnybara energikällor är en annan. Vindkraften är en oändlig och helt ren energikälla som inte ger upphov till några utsläpp eller föroreningar. Vindkraften är tillsammans med vattenkraften dessutom det mest kostnadseffektiva av alla energislag. Efter nedmontering av en vindkraftpark lämnas heller inga spår i miljön. För att nå de mål som Sverige har satt upp ska energin från förnybara energikällor öka med 25 TWh fram till 2020. Vindkraften beräknas kunna bidra med minst hälften av den ökningen och är därmed en betydande del av Sveriges klimatarbete.

Q2. Vilka är kriterierna för en intressant plats för vindkraft? 
Det viktigaste kriteriet är att vindläget är bra, d.v.s. att det blåser minst 6,5 m/s vid navhöjd. Det behöver också finnas utbyggd infrastruktur liksom möjlighet till nätanslutning. Det är vidare viktigt att vindkraftverken byggs med hänsyn till boende och miljöförhållanden. 

Q3. Hur fungerar ett vindkraftverk? 
Vindens kraft får rotorbladen på turbinen att snurra, vilket driver en generator som producerar elektricitet. Den el som produceras tillförs sedan elnätet. 

Q4. Hur mycket el producerar ett vindkraftverk? 
Ett vindkraftverk på land med en 2 MW-turbin producerar cirka 6 000 000 kWh per år, vilket motsvarar el till cirka 1 200 hushåll. 

Q5. Hur lång livstid har ett vindkraftverk?
Ett vindkraftverk har en livslängd på cirka 25 år. 

Q6. Hur stora är vindkraftverken? 
Det kan variera, beroende på markens topografi och hur det blåser. Det typiska vindkraftverket som Vasa Vind använder har en tornhöjd på minst 100 meter och rotorbladen är runt 100m långa. 

Q7. Hur högt är ljudet från vindkraftverken?
Nya vindkraftverk låter betydligt mindre än äldre föregångare. Den maximala tillåtna ljudnivån är 40 decibel vid tomtgräns, vilket motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. 

Q8. Kommer natur och djurliv att påverkas?
Om och hur boende, natur- och djurliv samt eventuellt andra intressen påverkas av en vindkraftetablering undersöks noga i en så kallad Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB genomförs tidigt i projektet och lämnas in som underlag tillsammans med tillståndsansökan. Det forskning hittills visat är att risken för att exempelvis fåglar och fladdermöss ska krocka med just vindkraftverk är betydligt mindre än att de krockar med andra byggnader eller fordon. 

Q9. Påverkar vindkraftverken hur marken kan användas? 
Det fina med vindkraft är att miljön inte påverkas. Landbaserade vindkraftparker i skogsmiljö hindrar exempelvis inte fortsatt skogsbruksverksamhet. Däremot kan markanvändningen ändras på så sätt att infrastruktur behöver byggas ut, exempelvis nya vägar.

Q10. Vilka säkerhetsavstånd gäller kring vindkraftverk? 
I Sverige finns idag inget regelverk kring säkerhetsavstånd till vindkraftverk.

Q11. Finns det risk för att marken kan bli strömförande?
Nej. Alla elektriska delar är väl förslutna och otillgängligt placerade på vindkraftverken. 

Q12. Kan TV-mottagning, data- och teletrafik störas?
Som alla byggnader kan också vindkraftverk påverka mottagningen. Detta är dock aspekter som vi projektörer tar hänsyn till i såväl lokaliseringen av vindkraftparker som placeringen av vindkraftverken inom en park. 

Q13. Vad händer vid oväder?
När det blåser mycket producerar vindkraftverken mer el. Vid vindstyrkor över 25 m/s stannar vindkraftverken automatiskt av säkerhetsskäl. 

Q14. Hur lång tid tar ett vindkraftsprojekt?
Från förstudier och markavtal till driftsättning tar det drygt 5 år.

Q15. Hur mycket byggnationer medför vindkraftsprojekt?
Det beror mycket på hur den befintliga infrastrukturen ser ut. Det behövs vägar för att nå vindkraftverken och nätanslutning för eldistribution. 

Q16. Vilken ersättning får markägare?
Markägare ersätts i form av avtalad andel av intäkter från försäljning av el producerad på fastigheten. Om vindparkens produktion ökar, ökar även ersättningen.

Q17. Påverkas värdet på min fastighet?
Detta är en svår fråga eftersom det inte finns tillräckligt med fakta och statistik som belyser den. Enligt den senaste större undersökningen visar statistik att fastighetsvärdet inte påverkas av en vindkraftsetablering. Vår avsikt är att utveckla vindparker för långsiktigt ägande i Sverige. Vårt fokus är därför att finna goda vindlägen där också avstånden till boendemiljöer räknas in i definitionen av ett bra vindläge. Eftersom Sverige har flera goda vindlägen, stora ytor och en liten befolkningsmängd, ser vi att det finns alla möjligheter att förena utbyggd vindkraft med andra samhällsmål och intressen.

Q18. Finns det en risk för att vindkraftparken bara blir stående utan att producera? 
För ägaren av en vindkraftpark finns det inget annat intresse än att hålla produktionen igång. Precis som med all annan verksamhet kostar driftstopp pengar. Det finns dock tillfällen då vindkraftverken kommer att stå stilla, exempelvis vid ett planerat underhållsstopp, nedisning eller vid vindstyrkoröver 25 m/s.
Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse
Cookies
Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse.